Dvd:er, Blu ray och mpg:s i all ära, men nog kan man sakna det gamla hederliga formatet super 8.

De filmer som gjordes i det formatet har en helt annan känsla för det underbart grovkorniga, och på något sätt ser det mer autentiskt ut än dagens perfekt krispiga skärmbilder. Det är samma sak som när man lyssnar på en gammal skiva med exempelvis Billie Holiday; det känns liksom inte äkta om det inte knastrar lite från ljudnålen mot vinylen!

Förr i tiden gjordes ju alla filmer i super 8, men nu kommer istället sannolikt ingen att göras det igen. Det är märkligt och lite vemodigt det där, hur produkter och produktionsformer obarmhärtigt går ur tiden. Kan ni till exempel tänka er en tid då ungdomarna inte vet vad en DVD-skiva är? Eller vad formatet .mpg betyder?

Nåväl, vi kan medge att det är bättre med DVD:er och mpg-filer istället för Super 8, förstås. Men det är onekligen så att det fanns något speciellt med det där gamla formatet. Den som skulle vilja se gamla super 8-filmer idag kan välja att köpa en av de mest coola prylarna tänkbara: en kamera som spelar super 8!